Gemma Hayes – Oliver.
Sedan 2002 har jag försökt hänga med i det mesta som Gemma Hayes släpper, men nyss hittade jag en fantastisk pärla som kom i somras och som jag missat totalt. Är inte detta helt fantastiskt? Nu är hösten här och det ska firas med lite äkta melankoli!
You ripped the smile off my face and fed it to the winter birds.
2009/10/07 at 8:14mattias
link | my site
Oo, hon är fantastisk! Jag fastnade första gången också någonstans runt 2002, när hon öppnade för Counting Crows (som jag var ett ohälsosamt stort fan av) på deras Irlands-vända.
Jag laddade ned en tidig version av ”Ran For Miles”, jag har för mig att det tog närmare tolv timmar för att få hem den. Det var kanske det finaste jag hade hört, och var så nära en korsning av Jeff Buckley och Counting Crows.
Hon är helt fantastisk.
2009/10/07 at 12:07Zwan
link | my site | author
Stort! Fröken Hayes OCH Counting Crows på samma kväll! Vilken grej!
Den första Gemma-låten jag hörde var faktiskt också ”Ran for miles”. Knorren i refrängen har jag försökt sno till mina egna alster, men har hittills aldrig lyckats..
2009/10/07 at 19:20KusinZwan
link
Det här gillade jag. Vacker kvinna och underbar låt. Moll vinner. Några tips på andra guldkorn med samma artist?
2009/10/08 at 9:35A Peaceful Warrior
link
Hej kompis! Grymt bra…nu e jag inne och spotifyar på henne. Underbar! =)
2009/10/08 at 12:29Zwan
link | my site | author
Kul att ni gillar det killar!
Som Mattias och jag sa innan, kolla in ”Ran for miles”.. ”Let a good thing go” är grym med. Hon är aningen ojämn, men när det blir rätt är det super!