Man ser ju allt oftare folk som sitter med nya fina små pocket-pc datorer runt om i Sverige. En ganska smart uppfinning verkar folk tycka, personligen tycker jag att de är för små att jobba med och för stora för att ha i fickan. En iPhone är en bättre lösning enligt mig.
En sann kazak löser det på ett eget skönt öst-sätt och det är med stor glädje jag härmed kan presentera den allra hetaste teknikprodukten i Kazakstan just nu. Om du knallar runt med denna på stan så är du odödlig och stekhet. Vi hade glädjen att få känna lite på ett ex när vi reste inrikes med massa alkoholiserade inhemska artister som jag tidigare skrivit om. Jag var inte sen med att ta en bild.
Årets julklapp?! (Klicka för större bild.)
Kazak-laptop. Portable, fast and fun! Where do you want to carry it today? Spec: P3 200mHz. 128mb RAM. Trasig 48x cd för syns skull. 20gb HD. 1,44 floppy. Windows 3.1 (fungerande kopia). 28800 modem-redo att ge dig censurerat Internet. Made in Kazak. 100€.
Det chartrade planet, som skulle ta oss och alla andra artister som uppträtt under kvällen (från Kissa-lordi?) till Kazakstans huvudstad, fick vänta i över en timme på att vi skulle ta oss från hotellet och få koll på all vår packning. Inte så poppis alls och arga spelemän fräste på oss utanför planet. De flesta av de andra passagerarna passade på att fyllna till. Vissa ordentligt.
När planet äntligen är klart för take-off så rumlar det till på toaletten. En väldigt berusad kazak, som troligen däcket av där inne, beslutar att det är dags att sätta sig på sin riktiga plats. Han går ut i gången, ser aningen vilsen/full ut och precis i det ögonblicket så drar piloterna på full gas för att ta oss upp i den förorenade kazakluften. Mannen fullkomligt rasar, ramlar och dansar runt av trycket men lyckas efter en stunds kamp att krampaktigt klamra sig fast vid ett säte. Stor underhållning! Vi skrattar så att vi håller på att gå av när kazaken samtidigt upplever en nära döden upplevelse. Att inget allvarligt inträffade måste anses som ett mindre mirakel. När mannen kommit till rätta och står stabilt så drar han upp sin mobil och drar iväg något fylle-sms. Rock n roll. En svensk flygvärdinna hade troligtvis fått spel men kazakvärdinorna satt lugnt och fint kvar.
Kazakstan har bjudit på en hel del smått och gott. Jag måste få be om att få återkomma om allt sjukt som hänt, men en sak vi har lärt oss. En typisk Kazak ser inte ut som Sasha Baron Cohen överhuvudtaget utan mer som någon skön mix av mongoler/kineser/fillipiner med viss rysk touch. Inte många pratar engelska men vi har ändå lärt oss en del med hjälp av en tolk. Frågan om vad de tycker om Borat har hängt i luften men på planet hem så tog en kille upp det hela, utan att jag ens behövde fråga! Great success! Först småpratade vi lite om musik och helt plötsligt följde denna konversation:
Kazak: -Du, vi är inte som han den där Borat.
Jag: -Aha. Nä, det vet jag ju att ni inte är. Borat är ju en karaktär spelad av en skådespelare.
Kazak: -Det är 100% fake. 100%! Inte en procent sant!! Han finns inte!
Jag: -Jo, jag vet. Det är bara på skoj. Vad skulle du göra om du träffade Borat?
Här slår mannen ihop sina händer och visar hur han helt enkelt sliter itu något och utbrister: -Kill him!!
Just nu packas väskan för ännu en liten tripp till Moskva. Jag ska försöka leta upp partyryssen och be om lite nya sköna trick. Kanske bjuder han på något enklare denna gång? Håll tummarna att det inte blir så. Tingeling!
Sedan fyra år tillbaka ingår jag i ett så kallat ordenssällskap. Vi ses någon gång i månaden och delar med oss av våra kunskaper och socialiserar med varandra via ett privat nätverk som endast vi själva känner till. Våra träffar meddelas genom korta sms, mail eller via snabba telefonsamtal. Gruppen består endast av män. Kvinnor har deltagit vid extremt få tillfällen. Vi har alla blivit värvade av någon som redan är med i ordern och en del av oss vet inte hur vissa medlemmar ser ut. Vi är alla runt 30 år och är man mycket yngre än oss så får man i regel inte delta. De flesta av oss jobbar med någon form av underhållning eller något som kretsar runt det. Vi ligger väldigt lågt med det hela och folk som inte förstår sig på våra möten göre sig ej besvär. Faktum är att vi skyltar inte med det alls. Vi vet att många skulle göra sig lustiga över oss och vi vill inte bli sårade i onödan. Vi tilltalar förresten inte varandra med våra riktiga namn. Själv så kallar jag mig för Ost.
Nu kanske det låter som att vi går runt och känner oss lite über, klär ut oss i röda lakan och leker med svärd? Fel fel fel!
Själva kallar vi det för gubbdagis. Trots att vi är på tok för gamla så spelar vi dataspel över internet! Superördigt men f*n vad kul vi har det! Vi möts upp på något internetcafé och beter oss som de andra barnen och ungdomarna som är där. Priserna på dessa ställen är anpassade för folk som lever på ett halvt barnbidrag i månaden och för en hundring kan man bete sig som en miljonär, sitta där hela natten och dessutom dricka några Loka och frossa i sig några påsar Fox-kola. Perfekt! Vi får ju höra att det är barnsligt, men det är faktiskt krig och ond bråd död det handlar om. Vuxet. Det har hänt att vi varit kort om folk och då frågat barnen i lokalen om de kan hänga på. Big misstake. Vi gubbar har inte en chans mot småglinen som alla verkar vara födda med en spelkonsol i handen. Numera frågar vi dem inte och de är heller inte intresserade av det spelet vi spelar för det är från tiden innan Kristi födelse enligt dem.. Det är väl lika bra att de håller sig till sitt för vi gillar inte att bli förnedrade av elitsoldater i tolvårsåldern. ”Hellre än bra” är mottot.
Behåll barnasinnet. Vi gör det! Gubbdagiset needs you! Join the gubb-army, nu!
Jag ska ut på en liten resa om en vecka. I vanliga fall så brukar jag inte planera så speciellt mycket utan bara plocka med mig min resväska som alltid är fylld med allt man kan tänkas behöva när man är ute och far. Men denna gång är aningen speciell, jag har noll koll helt enkelt. Badbyxor, solkräm eller skidställ? Hur som helst så ska det bli väldigt roligt att besöka Borats älskade hemland:
Kazakhstan greatest country in the world. All other countries are run by little girls.
Det enda man egentligen vet (?) är väl det som Sacha Baron Cohen har lurat i oss. Jag kan tänka mig att man inte ska köra Borat repliker högt och lågt, vilket troligen kommer att bli väldigt svårt att hålla sig från. Fast egentligen så har väl Kazhakborna ingen koll på det överhuvudtaget och det skulle inte förvåna mig om det bara är ett billigt pr-trick som kvällstidningarna har lurat i oss. Detta kommer jag självklart att undersöka (om jag nu hittar någon som talar engelska). Den som läser får se.
Jag besökte Ukraina för ett tag sedan och råkade ut för den här historien. Om något liknande skulle inträffa så lär det ju vara extra allt (med plusmeny) där nere. Håll gärna tummarna så att jag slipper.
Knappt hade man fyllt 30 år innan kroppen sakta men säkert började förmultna.
De senaste månaderna har min gode vän Wushu drivit med mig när vi Skypar. Jag kisar visst väldigt mycket framför datorn och Wushu har uppmanat mig (med en aning skadeglädje i rösten) att gå till en optiker för att kolla upp mina åldrande ögon. Han har sällan fel den där Wushu. Mycket riktigt så var det strul med synen trots att jag själv anser mig ha falkögon.
Nu är man förevigt förknippad med ett handikapp och herren själv har dömt mig till ett livslångt straff som brillorm. Tack. Herren-Robert: 1-0.
Jag höll på att ha sönder dem flera gånger i helgen då vi var nere i Helsingborg och gigade. Det var förbannat trevligt och när det är trevligt så får man feeling och när man har feeling så diggar jag gärna med, med huvudet. Detta måste jag nog försöka vänja bort för glasögonen rasade ner på den svettiga snoken hela tiden. Alternativt så får jag väl inhandla senilsnören. Det är inte mycket rock n roll det.
Det är mycket liv om Semenya just nu. Man eller kvinna? Tester görs och världen väntar på svar.
Kanske är jag helt dum i huvudet nu, men är det inte bara att be om att få kika lite mellan benen? Om jag vore Semenya så skulle jag gladeligen visa upp det som nu finns där bara för att ta död på all uppståndelse.
..är inte riktigt min grej. Jag försökte få med mig folk till Golden Hits i kväll. Jag ringde runt till några goda vänner och fick höra samma kommentar mer än en gång:
-Det är fan bara DU som kan ringa när Sverige spelar kval inför fotbolls-vm! *klick*
Ok. Kanske är jag en av få som inte bryr sig, men är inte den där grejen med Sveriges fotbollslandslag lite väl über-hypad? När vinsten går ut på ett självmål av det andra laget så borde väl folk tänka över vad de lägger ner sin tid och sina pengar på?
Härmed gör jag dagens goda gärning i form av en Spotify-playlist. Jag har döpt den lite småsint till:
